Om tävlingen

Bakgrund

Transportinfrastrukturen i Sverige står inför stora utmaningar på grund av klimatförändringar, ökade geopolitiska spänningar och prishöjningar. Hur vi designar och konstruerar vägar och järnvägar har stor betydelse för sektorns och i slutändan hela samhällets påverkan på miljö och klimat.

Vi behöver gå snabbt framåt mot ett resurseffektivt, koldioxidsnålt och energieffektivt byggande. Den redan byggda infrastrukturen behöver värdesättas högre, anpassas till nya krav och användas på nya sätt. Om vi måste bygga nytt så ska infrastrukturen designas, projekteras och byggas med så lite resurser som möjligt och med flexibilitet för framtida förändringar och nya behov.

Vi måste också bli bättre på att förlänga livslängden på det som redan är byggt, återanvända komponenter och cirkulera material.

Med bakgrund av detta söker vi nu innovationer med potential att bidra till mer hållbar användning av resurser inom svensk transportinfrastruktur.

Sista ansökningsdag är den måndag 11 september 2023.

Inom ramen för InfraAwards söker vi 2023 innovationer med potential att bidra till en mer hållbar användning av resurser inom Svensk transportinfrastruktur. Vår gemensamma målsättning med årets innovationstävling är att öka hållbar användning av resurser inom Svensk transportinfrastruktur

Innovationstävlingen är öppen för team som har en idé för en mer hållbar transportinfrastruktur, som ni vill utveckla i samverkan med er behovsägare (exempelvis Trafikverket eller kommun).

Vi vänder oss till er som har förmåga att ta fram relevanta innovativa lösningar som uppfyller tävlingens kriterier och har potential att implementeras. Alla organisationer som har ett svenskt organisationsnummer är välkomna att delta i tävlingen. Om det ingår en utländsk part som underleverantör till tävlingsbidraget, kan den utländska parten inte ta del av priset vid en eventuell vinst.

Bedömningskriterier

Tävlingens jury kommer att bedöma insända bidrag inom 4 områden. Er lösning kommer att poängsättas inom :

 

Vem kan söka?

Innovationstävlingen är öppen för alla organisationer som har ett svenskt organisationsnummer och som vill söka själva eller i samarbete med andra. Det är tillåtet att samarbeta med en utländsk part, men den utländska parten kan inte ta del av priset vid en eventuell vinst.

Tävlingspris

  •  Vinnaren får stöd av de strategiska innovationsprogrammen att förädla sin inlämnade idé och konkretisera den i en projektansökan för vidare finansiering.
    Vinnare kommer att via ansökan/projektplan mer detaljerat få redogöra för hur man kommer att använda vinsten och vilka aktiviteter man planerar för att ta sin idé till nästa utvecklingssteg.

Så här går tävlingen till

1. Fyll i formuläret genom att klicka här senast 11 september.
2. Efter deadline bedömer tävlingens expertjury alla inskickade bidrag och beslutar om vilka som går vidare till nästa steg.
3. De utvalda förslagen bjuds in att presentera sitt bidrag muntligen för juryn
4. Presentation sker även senare för en bredare publik vid Prisutdelningen.
5. Vinnar-teamet får upp till 500 000 kr för att förverkliga sin idé!

Vi arrangerar tävlingen

De två strategiska innovationsprogrammen InfraSweden och RE:Source gör 2023 en gemensam satsning för att stimulera innovativa idéer som har potential att bidra till en mer hållbar användning av resurser inom svensk transportinfrastruktur.
Läs mer om när Beatrice Hällås och Klas Cullbrand berättar mer om tävlingen här.

Definition hållbar användning:

Bedömningskriterie för idéns potential att bidra till en mer hållbar användning av resurser

En cirkulär och resurseffektiv ekonomi kan definieras med hjälp av följande fyra principer. De flesta associerar cirkulär ekonomi med återvinning, vilket inte är fel men, men som denna definition visar består den cirkulära ekonomin av så mycket mer. Återvinning bör istället som ett sista alternativ när alla andra alternativ är uttömda.

 

  • Använd mindre

    Om vi använder mindre resurser redan från början minskar vi behovet av att extrahera material från jordskorpan och följaktligen mängden växthusgaser som släpps ut vid extraheringen, tillverkning av en produkt eller vid leverans av en tjänst. Detta kan uppnås genom cirkulär design (till exempel materialeffektivitet eller lättviktning), cirkulära affärsmodeller (till exempel delnings- och uthyrningsmodeller) öka nyttjandegraden av produkter och därigenom minska behovet av nya (till exempel multifunktionella byggnader).

  • Använd längre

    Om vi använder produkter längre minskar behovet av tillförsel av nya produkter. Hållbar design, hållbara material tjänster som förlänger produktens livslängd, såsom reparation, bidrar alla till att bromsa utvinnings- och användningshastigheten. I slutändan måste vi göra det bästa av det vi har, vare sig det är kläder, elektronik eller byggnader, genom att tillämpa strategier som reparation, renovering eller ombyggnad.

  • Regenerera

    Om vi ersätter fossila bränslen, föroreningar och giftiga material med regenerativa och giftfria alternativ hjälper det oss att behålla naturliga ekosystem, skapa ett fossilfritt energisystemet och utveckla regenerativt jordbruk. Att välja regenerativa material som trä över giftig eller utsläppsintensiv fossilbaserad plast eller cement är exempel här.

  • Cirkulera

    Om vi cirkulerar resurser, dvs återanvänder och återvinner, får vi ut det mesta av material och produkter när de når slutet på första livscykeln. Effekten förstärks genom förbättrad insamling och upparbetning av material samt maximering av värde i varje steg av återanvändning på produkt och komponentnivå. För att uppnå detta bör produkter utformas för exempelvis återvinningsbarhet och demontering, vilket underlättar både återanvändning och återvinning.

Definition hållbar användning:

Bedömningskriterie för idéns potential att bidra till en mer hållbar användning av resurser

En cirkulär och resurseffektiv ekonomi kan definieras med hjälp av följande fyra principer. De flesta associerar cirkulär ekonomi med återvinning, vilket inte är fel men, men som denna definition visar består den cirkulära ekonomin av så mycket mer. Återvinning bör istället som ett sista alternativ när alla andra alternativ är uttömda.

 

  • Använd längre

    Om vi använder produkter längre minskar behovet av tillförsel av nya produkter. Hållbar design, hållbara material tjänster som förlänger produktens livslängd, såsom reparation, bidrar alla till att bromsa utvinnings- och användningshastigheten. I slutändan måste vi göra det bästa av det vi har, vare sig det är kläder, elektronik eller byggnader, genom att tillämpa strategier som reparation, renovering eller ombyggnad.

  • Använd mindre

    Om vi använder mindre resurser redan från början minskar vi behovet av att extrahera material från jordskorpan och följaktligen mängden växthusgaser som släpps ut vid extraheringen, tillverkning av en produkt eller vid leverans av en tjänst. Detta kan uppnås genom cirkulär design (till exempel materialeffektivitet eller lättviktning), cirkulära affärsmodeller (till exempel delnings- och uthyrningsmodeller) öka nyttjandegraden av produkter och därigenom minska behovet av nya (till exempel multifunktionella byggnader).

  • Cirkulera

    Om vi cirkulerar resurser, dvs återanvänder och återvinner, får vi ut det mesta av material och produkter när de når slutet på första livscykeln. Effekten förstärks genom förbättrad insamling och upparbetning av material samt maximering av värde i varje steg av återanvändning på produkt och komponentnivå. För att uppnå detta bör produkter utformas för exempelvis återvinningsbarhet och demontering, vilket underlättar både återanvändning och återvinning.

  • Regenerera

    Om vi ersätter fossila bränslen, föroreningar och giftiga material med regenerativa och giftfria alternativ hjälper det oss att behålla naturliga ekosystem, skapa ett fossilfritt energisystemet och utveckla regenerativt jordbruk. Att välja regenerativa material som trä över giftig eller utsläppsintensiv fossilbaserad plast eller cement är exempel här.